Oj, kolla regnumret!

Vi människor är ofta nyfikna av oss och om man under bilturen får se ett ovanligt registreringsnummer eller en registreringsskylt med ett ovanligt utseende vill man gärna veta vad det står för. Kolla upp regnummer gör man nog dock oftare av andra anledningar än bara ren nyfikenhet. Det finns helt klart mycket att veta om registreringsnummer och här i denna text kommer flera frågor kring regnummer och registreringsskyltar att besvaras.

Vad är egentligen ett registreringsnummer?

Vem har inte som barn fördrivit tiden under en bilresa med att spana på registreringsnummer. Kanske tävlat med ett syskon om vem som ser flest sjuor eller femmor eller försökt göra ett ord eller ett namn av de tre bokstäverna. Apropå namn så är det inte heller helt ovanligt att någon döpt sin bil med inspiration från vad som råkar stå på regskylten. Kanske är det så att vi människor ibland använder ett fordons registreringsskylt som ett sätt att skapa en relation till fordonet. För att döpa något gör det mer levande och förmänskligat och som de sociala varelser vi är ser vi gärna vår bil som något mer än bara ett fordon. En del väljer till och med att ha ett eget unikt regnummer på sin bil. Men, vad är egentligen ett registreringsnummer?

I Sverige finns det ett vägtrafikregister över alla fordon och alla körkortsinnehavare i landet som sköts av Transportstyrelsen. Registret kallas ibland också för fordonsregistret eller centrala bilregistret. Ett registreringsnummer är helt enkelt ett fordons unika beteckning kopplad till detta register. I registret finns uppgifter om ett fordons ägare och hens folkbokföringsadress, besiktnings- och skatteuppgifter och mer teknisk fakta och allmän information samlad om varje fordon i registret. Fordonets bredd, höjd och längd, dess drivmedel, mätarinställningar, färg och märke är exempel på några sådana uppgifter.

För att finansiera transportstyrelsens arbete med registret tas det ut en vägtrafikregisteravgift för fordon när de registreras. För fordon som bilar och MC tas sedan även en årlig avgift ut.

Registreringsnummer är ett sätt för myndigheter att hålla ordning och gör det enkelt för till exempel polis att snabbt kunna kolla upp vem som är ägare till ett fordon. Även med fartkameror, vid passage över vissa broar och vid vägtullar, som i till exempel Stockholm och Göteborg där system med trängselskatt finns, används registreringsnummer som ett sätt att identifiera fordon och dess ägare på. Men även som privatperson finns möjligheten att kolla upp ett regnummer.

När kan det vara bra att kolla upp regnummer?

Vid köp av en begagnad bil, särskilt från en privatperson, är det alltid en bra idé att göra en sökning på registreringsnumret. Som en ren säkerhetsåtgärd bör man börja med att kontrollera att den som säljer en bil verkligen står som dess ägare. Men att få upp en annan ägare till bilen är dock inte alltid en anledning till oro. Undantagsvis kan det nämligen vara så att om ett fordon bytt ägare väldigt nyligen så kan den uppgiften ännu inte hunnit föras in i registret.

När man ska köpa förbrukningsprodukter, så som ny olja, eller reservdelar till sin bil kan en sökning på registreringsnumret göra det lättare att välja rätt sort. Transportstyrelsen har på sin hemsida en släpvagnskalkylator där man med hjälp av regnumret kan ta reda på hur tungt släp ett fordon får dra. Det kan också vara till synes banala men nog så frustrerande händelser som gör att man vill kolla upp ett regnummer. Till exempel om någons billarm står och tjuter eller om ens egen bil har blivit inparkerad av någon annans bil och man vill få tag i ägaren. För att inte tala om när någon fräckt gång på gång stjäl ens betalda parkeringsplats eller konstant parkerar på ens privata område (det kan anmälas till polisen som egenmäktigt förfarande). Det kan också vara så att man av välvilja och omtanke om en medmänniska vill meddela bilägaren att det regnar in genom en ruta som inte är ordentligt stängd eller att ljuset fortfarande är påslaget.

Hur gör man för att kolla upp ett registreringsnummer?

Ett enkelt och smidigt sätt är att använda sig av någon av transportstyrelsen tjänster för detta. På transportstyrelsens hemsida kan man söka information om både sitt/sina egna fordon och om andras. Det går att kolla upp ett regnummer med ett enkelt sms. Det kostar några få kronor och går fort. Svaret är koncist och kortfattat och innehåller några förkortningar, till exempel förkortas personbil till PB. Det finns också en app från Transportstyrelsen som gör det smidigt att få koll på uppgifter kring både sina egna och andras fordon. Slutligen går det även att söka direkt på hemsidan.

Länk till youtubeklipp om att kolla upp regnummer: https://www.youtube.com/watch?v=OfSHZRrgnG8

Det finns även flera privata företag som kollar upp regnummer. Vad som är det bästa alternativet är upp till en själv. Kanske känns det tryggast med transportstyrelsen, men samtidigt kanske man vill få fram ytterligare lite mer information än vad som erbjuds där. För att konkurrera med varandra och transportstyrelsens tjänst har företagen nämligen ibland utökade tjänster så som att de kan ta fram bilder på bilmodellen eller kan ge information om vilka andra fordon som också ägs av det aktuella fordonets ägare.

Hur kan en registreringsskylt se ut?

I Sverige har alla bilfordon ett unikt registreringsnummer som oftast består av tre bokstäver och tre siffror (ex: ABC 123). Eftersom registreringsnummer sett ut så sedan 1973 så har antalet tillgängliga nummer minskat mer och mer med åren. Därför infördes det år 2019 ett nytt format och nya registreringsnummer består nu istället av tre bokstäver, två siffror och sedan en bokstav till (Ex: ABC 12D). I de allra flesta fall har en bil i Sverige samma registreringsnummer under hela sin användningstid.

En skylts utseende beror på vilken sorts fordon den sitter på. På personbilar är det en enkel rad med svarta tecken mot vit bakgrund på registreringsskylten. På en motorcykel är texten oftast i två rader och på taxibilar är bakgrunden gul istället för vit. Fordon som används för till exempel rallytävlingar har orange bakgrund på skylten medan en tillfällig registreringsskylt har röd bakgrund och vit text. Militära fordon har svart bakgrund och gul text.

Det går även att se att ett fordon tillhör en ambassad eller diplomat genom att skyltens bakgrund är blå och att formatet för registreringsnumret ser lite annorlunda ut, nämligen två bokstäver, tre siffror och så en bokstav igen. De flesta fordon, förutom till exempel diplomatfordon, har ett S som är landskoden för Sverige och en EU-beteckning på skylten.

Om man en morgon när man kommer ner till parkeringen för att köra till jobbet inser att det saknas något på bilen och att registreringsskyltarna blivit stulna kan det nog vara lätt att få ett extra stresspåslag i kroppen. När registreringsskyltar blir stulna eller försvinner ska det anmälas till polisen som efterlyser skyltarna och man ska också så snabbt det bara går skaffa sig en provisorisk registreringsskylt från en polisstation.

Hur gör man för att få ett personligt registreringsnummer?

Det är möjligt att beställa en personlig registreringsskylt från Transportstyrelsen. Det kostar några tusenlappar och sedan har man rätten till sitt egna personliga registreringsnummer i tio år. Det kan bli både roligt och uppseendeväckande med en egenvald registreringsplåt. Unika registreringsskyltar kan vara ett sätt att göra reklam för ett företag eller användas för att skapa nyfikenhet kring ens person eller vara ett sätt att uttrycka sin identitet på. En ”nackdel” är samtidigt precis just det att en registreringsskylt som sticker ut och syns är lättare att komma ihåg och peka ut. Det blir ju svårare att vara anonym i trafiken med en registreringsskylt som alla lägger märke till.

En personlig registreringsskylt måste ha minst två tecken och får som max ha sju tecken. För MC-skyltar gäller minst två men istället max 6 tecken och det får bara vara max tre tecken på varje rad, precis som på vanliga MC-skyltar. Som tecken räknas alla bokstäver i det svenska alfabetet men också blanksteg och siffror. Ett O och en nolla ses som samma tecken eftersom det kan vara svårt att se skillnaden.

Man får inte ha vilken text som helst på sin skylt. För det första så måste det vara något unikt som ingen annan redan använder och för det andra får skylten inte väcka anstöt eller på något annat sätt skapa problem för någon annan. Skylten får inte heller se ut som ett vanligt registreringsnummer eller härma till exempel ett diplomatnummer. Transportstyrelsen rekommenderar att man byter tillbaka till det ordinarie regnumret vid utlandsresor med bilen eftersom andra länder har andra regler för registreringsskyltar.

Registreringsskyltar i andra länder

Det kan vara roligt att spana på registreringsskyltar från andra länder under en bilsemester. Dels finns det alla de olika landskoderna som det kan vara roligt att känna igen eller fundera kring vilket land den kan tillhöra. Dels finns det också olika system bakom hur själva registreringsnumren skapas i andra länder. I Tyskland kan man till exempel läsa ut från vilken del av landet ett fordon hör hemma utifrån registreringsskylten. Ett stort B först i registreringsnumret på en tysk bil betyder till exempel att bilen hör hemma i Berlin.

En gemensam reglering för bland annat just registreringsskyltar finns i Wienkonventionen om vägtrafik från 1968. Där anges att en registreringsskylt ska bestå av arabiska siffror och latinska bokstäver och sedan 2006 ska också ett nationalitetsmärke vara en del av registreringsskylten. Inom EU använder länderna ofta den blå och gula symbolen för EU på registreringsskyltarna men det är inget krav. Utöver detta så finns det, enligt Wikipedia, inte någon egentlig samordning av registreringsskyltar mellan länder och till exempel så har både Ungern och Litauen skyltar som är mycket lika de svenska.

Får man dölja sitt registreringsnummer?

Ett fordons registreringsnummer används för identifiering av fartkameror och kameror för vägtullar och kanske kan det kännas lockande att slippa åka dit för fortkörning och undvika att betala trängselskatt. Kanske tänker man att bilägandet är dyrt nog som det är redan och vill hellre lägga pengarna på annat. Det finns också företag som säljer produkter som gör det svårare för kamerorna att få med registreringsnumret på bild. Till exempel genom att man sätter en särskild lins över skylten och genom så kallade ”skyltvändare” där hela registreringsskylten tillfälligt vänds in mot bilen genom fjärrstyrning och ett knapptryck av föraren.

Enligt lag är det dock olagligt att dölja sin registreringsskylt och det kan kosta en slant i böter om ett fordon stoppas av polisen och har oläsbara skyltar. De ska synas ordentligt och vara läsbara från alla vinklar. Det är alltså en mycket dålig idé att använda sådana produkter som helt döljer ett registreringsnummer. Men även produkter som fortfarande lämnar skylten synlig men gör det svårare att fotografera den är olagliga. Faktum är att detta med att skylten ska vara väl synlig även gäller för om skylten blir skadad, smutsig eller till exempel översnöad. Som fordonsägare är man ansvarig för att ens registreringsskyltar går lätt att läsa. Om en registreringsskylt blivit sliten och behöver bytas ut går det att beställa en ny från transportstyrelsen.

Import, export och avregistrering

Kanske hittar man sin nästa bil i ett annat land och bestämmer sig för att slå till och importera den till Sverige. För att saker ska gå rätt till är det bra att läsa på ordentligt kring vad som gäller och vilka extra kostnader som tillkommer. Tull, skatter, försäkringsfrågor, ursprungskontroll och besiktningar och såklart ett svenskt registreringsnummer behövs innan bilen kan ställas på. Om man istället säljer sin svenska bil utomlands är det också lite mer att komma ihåg, jämfört med vid en inhemsk bilaffär, eftersom fordonet då ska avregistreras. Vid import och export används särskilda, tillfälliga registreringsskyltar. Dessa kallas för interimsskyltar och har en röd botten med vit text.

När en bil, oavsett var den ursprungligen köptes, har rullat sina sista mil och ska skrotas ska den också avregistreras. Det innebär att fordonet helt tas bort ur trafikregistret. Det kan jämföras med när ett fordon inte ska användas under en längre tid, då kan man istället ställa av det. Fordonet finns då fortfarande kvar i registret men får inte köras förrän det ställs på igen, undantaget till besiktning.

Registrerings historia

Den första bilen registrerades i Sverige 1900 och den första lagen om registrering började gälla 1906. Olika bokstäver symboliserade olika delar av landet och ett av de första numren som registrerades var A1 som kronprinsen, bosatt i Stockholm, fick. Svenska bilars registreringsnummer följde mönstret med en bokstav som kod för det län där bilens ägare bodde följt av siffror ända fram till början på 1970-talet. Skyltarna hade vit bakgrund och svarta tecken och varje län förde ett eget register för de fordon som fanns i länet. När det centrala trafikregistret, som finns idag, infördes gjordes systemet för registreringsnummer om. Samtliga fordon som då fanns i Sverige fick byta till nya skyltar så som de vi har idag med tre bokstäver och tre siffror. Från och med 2019 är det dock också alltså möjligt med tre bokstäver, två siffror och en bokstav.

Mellan 1973 och 2010 skulle det sitta ett kontrollmärke mittemellan bokstäverna och siffrorna på registreringsskylten som visade att fordonet var godkänt vid senaste besiktningen, hade en försäkring samt att fordonsskatten var betald. Idag kan dessa uppgifter kontrolleras digitalt och det var därför märkningen togs bort.

Registreringsnummer har alltså funnits i cirka 120 år nu och är något som de flesta svenskar dagligen ser men troligen utan att egentligen lägga märke till det. Men när man börjar tänka på det är kunskap om regnummer både viktigt och användbart för både bilägare och andra trafikanter, oavsett om det handlar om ett bilköp, en felparkering eller en udda och ovanlig registreringsskylt som man vill kolla upp.

Källor:

Polisen.se

Svedea.se

Transportstyrelsen.se

Pcforalla.se

expressen.se

oljemagasinet.se